Begravningar är jobbiga. Fy farao. Man lider så med de närmsta och jag gråter med dem. Det var fint, stämningsfullt, bra sånger och fina blommor. Ilo ger mig gåshud över hela kroppen med sin sång, behöver bara tänka på Bro över mörka vatten för att jag ska rysa. Vilken röst karln har.
Å du storasyster, jag har sett ditt ex nu. Jag kände INTE igen honom. Satt å kikade länge, snacka om att jag minns en helt annan person från den tid då jag var hos er titt som tätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar